2012 är här!
Så har det blivit 2012 och vi ser fram emot ett intressant astronomiår. Den fantastiska NASA-rovern Curiosity är på väg till Mars och beräknas rulla på planetytan i augusti. Lagom till nyåret har också de två GRAIL-sonderna installerats i omloppsbana kring månen. Med deras hjälp ska vi nu lära känna vår närmaste granne på djupet. Hur stor är kärnan och hur decentraliserad är den? Och hur ser det ut under de jättelika nedslagsbassängerna som utgör ”gubben i månen”?
Rymdsonden Kepler började året direkt med att ge oss fyra nya exo-planeter. Totalsumman är därmed uppe i 720 st. I år kommer vi troligen också att upptäcka de första riktigt jordlika planeterna. Spännande!
Nåja, året kommer säkerligen, likt alla andra år, också att medföra sin beskärda del av rymdanknutna katastrofprofetior. Vi minns t ex månaden mars förra året när månen i sin elliptiska bana kom aningen närmare jorden än den gör alla andra månader. Ragnarök utlovades men ingenting hände – förstås. Tyvärr inträffade jordbävningen / tsunamin i Japan ett antal dagar dessförinnan och många mindre nogräknade siare tyckte sig ha fått rätt trots att månen vi det tillfället istället låg nära sin mest avlägsna punkt från jorden!
I år lär vi väl inte komma ifrån den s k Mayakalendern som råkar starta om den 21 dec. Ragnarök igen! Och det är inte det stackars Mayafolkets fel. Det är istället ett hopkok av New Age-filosofi och astrologi där man tycker sig förstå att detta datum sammanfaller med solens (och jordens) passage genom Vintergatans ekvatorplan. Med alla våra precisionsinstrument är det tyvärr ändå omöjligt att fastställa det planet med någon som helst exakthet. Vi känner inte till hela galaxen och var börjar och slutar ett virvlande moln av stjärnor, gas och stoft? Men Maya sägs ändå ha klarat av bedriften med hjälp av hallucinogener! Sanningen är nog att hela idén härrör från 1970-talet och blommar ut för fullt på det nya årtusendet. Vi lär få leva med den soppan medan vi i vanlig ordning handlar våra julklappar.
Till dess njuter vi av kvällarna med Venus lågt i sydväst och Jupiter högt i söder!
Stjärnklara nätter önskar vi dig!
I december utdelades ett välförtjänt Nobelpris för upptäckten att
universums expansion accelererar. Allt byggde på studiet av 42
avlägsna supernovor av det slag som vi kunde beskåda redan i
augusti när granngalaxen M101 överraskade oss med SN2011fe.
Men inget pris hade delats ut om det inte varit för en modig indier vid
namn Chandrasekhar som under en båtresa till England 1930 fick
en strålande idé. Så länkas det ena till det andra när dvärgen står på
jättens axlar och skänker en ny droppe av insikt till vårt hav av
okunnighet.
Så bildades vårt solsystem
Torsdag den 10 nov kl 19 välkomnade vi Björn Davidsson, astrofysiker vid Uppsala universitet, som gav oss en inblick i forskningen kring de processer som ligger bakom bildandet av solsystemet. Efter den föreläsningen framstår plötsligt många gamla "mysterier" som helt naturliga följder av solsystemets dynamiska och mycket våldsamma födelse och utveckling. Allt ifrån månens tillblivelse till Venus' bakåtrotation, Uranus' missriktade axel och Plutos sluttande banplan kan förklaras och simuleras i forskarnas datorer.
Det scenario vi kan bevittna i Orionnebulosans inre verkar också stämma in på vårt eget ursprung där tusentals nyfödda solsyskon trängs i barnkammaren under obarmhärtig bestrålning från ett antal monsterjättar. Vår närmiljö har som väl är förbättrats sedan dess för allt detta brutala kaos till trots finns vi bevisligen här och kan åse resultatet.
30 Perseider trots månsken!
Fredag kväll den 12 augusti innebar sedvanlig höstupptakt för Örebro Astronomis medlemmar. Vi samlades kring borden vid Venastugan. Nåja, stugan var faktiskt borttagen men grillplats och toaletter fanns kvar. Och till vintern finns en ny byggnad på plats med glasfasad mot Hjälmaren.
Heldag kring rymdfart och astronomi
Tekniska museets storslagna NASA-utställning blev första etappmålet när Örebro Astronomi begick sin vårresa lördagen den 7 maj 2011. Det blev en rymdhistorisk återblick som bildade grund för den fortsatta dagen. Efter lunch begav vi oss till Alba Nova, astronmins forskningscentrum i Sverige. Utöver besöket vid enmetersteleskopet, fick vi en genomgång av den pågående astronomiforskningen. Dagen avrundades med en resa till rymdteleskopet Hubble i Cosmonovas regi.
Varför ska vi bry oss om stjärnorna?
Tisdag den 15 mars kl 19 fick vi besök av Marie Rådbo, vicedekanus vid Göteborgs universitet.
Marie Rådbo är astronom vid Göteborgs universitet och hedersdoktor på Chalmers Tekniska Högskola. Hon har gjort sig känd som författare, skribent och radiopratare och har tidigare även utnämnts till Årets folkbildare. Hon gav oss en bred syn på astronomin och hjälpte oss att förstå vår plats i det stora sammanhanget.
Vad kommer vi att få se med de nya, gigantiska teleskopen?
Den 26 januari 2011 besöktes vi av prof. Arne Ardeberg från Lunds universitet som höll en briljant föreläsning över ämnet ”En storögd värld - Stora, mycket stora och extremt stora teleskop för synligt ljus”.
Få personer vet mer än Arne Ardeberg om utvecklingen av framtidens jätteteleskop. Han har varit ledande i det arbetet under decennier och är upphovsman till Europas kommande satsning på ett 42-metersteleskop! (De största som finns idag har 10 m diameter.)
Exo-planeter och subjektiv tidsuppfattning
Den 14 oktober 2010 fick vi besök av Dr. Eric Stempels som är astronom och forskare vid Uppsala universitet. Han gav ett färskt perspektiv på den forskning som rör planetbildning kring unga stjärnor och redovisade de metoder som ligger till grund för upptäckten av nya exo-planeter.
Den 1 december gav prof. Dag Stranneby och Dr. Fabian von Scheele en dubbelföreläsning om begreppet tid som sträckte sig från relativitetsteorin och svarta hål till vår högst varierande förmåga att skatta tiden.
Örebro Astronomis nya solteleskop
Hittills har alla våra visningar förknippats med isande vinterkyla och kolmörker. I det avseendet utgör ett portabelt solteleskop bokstavligen en strålande förbättring. Mitt på torget och mitt på dagen, i 22-gradig värme, kunde vi lördagen den 22 maj erbjuda både små och stora lördagsflanörer en upplevelse utöver det vanliga och samtidigt propagera för en rymdpromenad genom "Solsystemet i Örebroformat".
Vid solmonumentet (var annars) på Olof Palmes torg fick förbipasserande tillfälle att uppleva solen på ett helt nytt sätt. Det är inte varje dag man ser en protuberans - en eldslåga i megaformat. Dagens största konstaterades kunna rymma 10-12 jordklot!
Vilket öga är det nu man ska titta med?
Det högra fungerar nog bäst för mig...
Några extra armar kan också vara bra att ha!
-o0o-
Resa till rymdobservatoriet
den 8 maj begav sig 41 personer - de flesta medlemmar i Örebro Astronomi - med buss mot Onsala och Råö Rymdobservatorium där man uteslutande ägnar sig åt radioastronomi. Med hjälp av väldiga paraboler, 20 och 25 m i diameter, studerar man strålning från universum på frekvenser som inte kan ses men väl höras.
Bussresan avgick från Svampen i Örebro kl 7 på morgonen i riktning mot västkusten. Några förbokade liftare togs upp utefter vägen.
Före besöket på observatoriet intog resenärerna god lunch på Hamnkrogen i Gottskär som bjöd på havsutsikt.
Det första som möter besökarna på Råö Rymdobservatorium är inneslutningen till 20-metersparabolen, allmänt kallad "bollen".
25-metersparabolens väldiga dimensioner inger respekt.
Dr Eva Wirström stod för både stort kunnande och trevligt omhänder-tagande. Dagen till ära prydde hon också omslaget till det nya numret av "Forskning och Framsteg".
Efter ett uppskattat besök hos TeleskopService i Sätila, där också kvällsfikat intogs, återvände gruppen till Örebro ca kl 22.30.
-o0o-
4 planeter såg vi !
Visning av stjärnhimlen gick av stapeln vid Venastugan fredag 9 april 2010 trots envisa moln. En sådan kväll blir det svårt att orientera sig på himlen och man få ta vad man får. Det är alla astronomers smärtsamma erfarenhet. Å andra sidan visade sig så småningom Venus och Merkurius i all sin klarhet, mindre än 4 grader från varandra. Mars och slutligen Saturnus uppenbarade sig också mellan molntapparna. Med hjälp av programmet Stellarium skaffade vi oss sedan den överblick som molnen ville beröva oss.
-o0o-
Molnen försvann!
Vi fick en fin stjärnhimmel fredagskvällen den 12 mars 2010 för årets första visning vid Venastugan. Med 8-tumsteleskopet besökte vi Mars och Saturnus och studerade de centrala delarna av Orionnebulosan där det nya rymdteleskopet Herschel nyligen funnit spår av bl a vatten, koloxid, metanol och andra organiska molekyler.
-o0o-
Solforskaren Dan Kiselman fyllde Hörsal T
© Foto: Stefan B Larsson
Klockan 16.23 den 11 februari 2010 avfyrade NASA en Atlas V-raket med sitt nya solobservatorium SDO ombord. Senare samma kväll bjöd astronomen och solforskaren Dan Kiselman Örebropubliken på unika bilder och filmsekvenser från världens hittills skarpaste solteleskop, det svenska SST på ön La Palma.
Flera nya rön presenterades under kvällen men det blev också uppenbart att såväl SDO som SST och många fler därtill kommer att slitas ut innan solen avslöjat alla sina hemligheter.
-o0o-
Jupiter i fokus
Detta är vad alla fick se som kom till Karl Johan-statyn och trotsade kylan fredag kväll den 18 dec 2009. Jupiter med de fyra galileiska månarna uppradade till vänster om sig ovanför Stora Hotellets tak blev en påminnelse om Galileo Galileis bedrift när han för precis 400 år sedan gjorde samma observation.
Från den tiden började vi ana att Jupiter och de andra planeterna rör sig kring solen och inte kring jorden.
-o0o-
Föreläsning med 3D-glasögon!
Så här såg det ut när professor Gösta Gahm besökte oss den 26 nov 2009. Han är en sann folkbildare och besitter förmågan att samtidigt tala till både gamla och unga. Den egenskapen sattes på prov denna kväll när universitetsaulan fylldes av allt ifrån 10-åringar till ärrade amatörastronomer.
Med hjälp av ett interaktivt 3D-program besökte vi Venus, Jupiter och Saturnus innan vi gav oss ut bland stjärnorna. Gösta Gahm demonstrerade hur stjärnor föds i Vintergatans väldiga stoftmoln, och redovisade nya rön kring de små gasmoln som kallas globuletter. De visar sig kunna ge upphov till planeter utan sol - ensliga och mörka världar utan egen adress i universum.
Örebro universitet ställde sin största samlingslokal till förfogande.
"När du tittar upp mot stjärnhimlen är allt du ser historia" sa Gösta Gahm och hans utställning "Utblick - Tillbakablick" understryker detta genom att föra betraktaren närmare 13 miljarder år tillbaka i tiden.
Foto Stefan B Larsson.
-o0o-
Universums mörka krafter
Prof. Nils Bergvall studerar bl a galaxernas utveckling till vardags och är en guldgruva av kunskap när det gäller de riktigt stora kosmiska perspektiven. Med den stora publik han drar skulle det behövas en helkväll bara till att besvara alla de frågor som uppkommer hos åhörarna. Allt hanns inte med men onsdagkvällen den 11 nov 2009 gav säkerligen alla som lyssnade en hel del nytt att tänka på.
Fullsatt!
Efter en djupdykning i kosmos återvände Nils Bergvall på slutet till vår egen sol.
Efter föredraget visade vi Gösta Gahms utställning Utblick - Tillbakablick. Också här blev det utrymme för frågor.
Foto Stefan B Larsson.
-o0o-
Framtidsmöte med teleskop i fokus
34 medlemmar infann sig den 22 oktober i hörsal T på universitetet för att delta i höstens medlemsmöte kring framtidsfrågorna. Vi talade om grundprogram kombinerat med utåtriktad verksamhet och redovisade tankarna kring större projekt som planetarium och observatorium.
Hans Almgren från TeleskopService var på plats med en hel uppsättning av teleskop och andra instrument. Den kunskap han besitter och det trevliga sätt på vilket den presenterades, gladde alla som var närvarande.
Drömmen om ett "Örevatorium" må ha funnits länge men nu diskuteras den på allvar. Kjell Olauson presenterar en av flera tänkbara lösningar. Foto Rolf Wiking.
Hörsal T erbjöd gott om utrymme för både deltagare och instrument. Foto Stefan B Larsson.
Hans Almgren är en värdefull guide i instrumentdjungeln för alla som går i investeringstankar. Foto Rolf Wiking.
Under fikat pågick flera rundabordssamtal. Här diskuteras möjligheten att besöka låg- & mellanstadieklasser. Foto Rolf Wiking.
-o0o-
Stellariumvisning
Lördagen den 17 oktober hade vi tänkt oss en teleskopvisning av Jupiter vid Karl Johan-statyn men molnen var ivägen. Istället fick de barn och vuxna som ändå infann sig bekanta sig med planeten med hjälp av Stellarium - en programvara som inte är lika väderkänslig.
Bild: Rolf Wiking
-o0o-
Observationskväll
Den 25 september träffades ett 20-tal medlemmar för en observationskväll vid Örebros största observatorium som ägs och drivs av Stefan B Larsson. Ytterligare några teleskop i olika format fanns på plats och trots att väderläget som vanligt in i det sista gav upphov till beslutsångest, blev kvällen lyckad och dessutom ovanligt varm.
-o0o-
Perseidträff i Hjortsberga
Vid 9-tiden på kvällen den 12 augusti samlades de medlemmar som hade möjlighet till en observations- och gemenskapskväll vid stenåldersgravfältet i Hjortsberga söder om Kumla. Vi träffade medlemmar från Kumla Astronomiklubb, fikade och räknade meteorer i den "stjärnfallssvärm" som kallas Perseiderna.
Bild: Stefan B Larsson
-o0o-
Invigningen av
"Solsystemet i Örebroformat"
Det var full rusch utefter Drottninggatan och Storgatan lördag den 23 maj när vår frågetävling avgjordes. Alla som deltog har säkerligen lärt sig något på vägen. Framför allt bör ett minne av solsystemets avstånd och proportioner ha etsat sig in.
Bilder: Stefan B Larsson
-o0o-
Vi fick en fin fredagskväll den 3 april framför Karl Johan-statyn vid Järntorget. 130 personer räknade vi in och då missade vi säkert en och annan utöver det. Fem teleskop var igång och visade månen och Saturnus som i sin tur visade upp två av sina månar, Titan och Rhea.
Bilder: Rolf Wiking
-o0o-