Vad finns där ute egentligen?

Vad finns där ute egentligen?

Örebro Astronomi medverkade i radio P4 idag i en programpunkt som heter ”Veckans stafettfråga”. Thomas Giege som är energi- och klimatrådgivare på Örebro kommun ställde frågan ”Vi vet ju en del om vår sol och våra planeter, men vad mer finns där ute?”

Ja, allt och ingenting, skulle kunna vara ett bra svar för utöver solen och planeterna har vi ju faktiskt hela universum där ute.

Om vi börjar närmast oss har vi bland annat våra månar – bara Jupiter och Saturnus i sig har över 60 stycken vardera. Utöver det finns även ca 1,5 miljoner asteroider med en diameter större än 1 km. Dessutom 1000 miljarder, alltså 1 biljon (!), kometer. Och då tittar vi bara på vad som finns kring vår egen sol.

Innan vi fortsätter kanske vi ska klargöra lite siffror: 1 miljon = en etta följd av 6 nollor; 1 miljard = 9 nollor; 1 biljon = 12 nollor.

Om vi nu tar nästa steg och ser oss omkring i vår galax, Vintergatan, finns ca 200 miljarder stjärnor som i genomsnitt har minst en planet var. En del har ingen, många har fler. Alla dessa exoplaneter (som det heter när det handlar om planeter utanför vårt eget solsystem) omges även de av en massa månar, asteroider och kometer, vilket är rester från när deras solsystem bildades.

Av de 200 miljarder planeter som tros finnas i vår galax så uppskattar forskarna att det är minst 10 miljarder som kan kallas jordlika planeter, alltså planeter som har förutsättningar för liv så som vi känner det med flytande vatten, skyddande atmosfär, lagom gravitation etc.

I Vintergatan finns förstås också gigantiska nebulosor, där nya stjärnor föds, och besynnerliga objekt som svarta hål. Vi har faktiskt kartlagt över 300 stycken sådana bara i vår galax.

Tar vi ytterligare ett kliv ut från vår galax så har vi cirka 2000 miljarder, alltså 2 biljoner (!) andra galaxer i det synliga universum. Med det uttrycket menas den del av universum vars ljus hunnit fram till oss under de 13,8 miljarder år som vi tror att universum existerat. Alla dessa galaxer har i sin tur säkerligen också miljardtals jordlika planeter runt sina stjärnor.

Men trots detta så består universum till allra största delen av tomrum vilket kanske är lite svårt att föreställa sig med tanke på allt det vi precis räknat upp.

Ska man vara petnoga så är väl rymden egentligen aldrig helt tom. Det finns ju exempelvis kosmisk strålning, en massa mörk materia (en form av materia som inte avger eller reflekterar ljus eller annan elektromagnetisk strålning) och mängder av mörk energi (den negativa energi som verkar ligga bakom att rymdens expansion accelererar).

Om man räknar på vad som finns i universum så hamnar vi på en fördelning av cirka 5% vanlig materia, 25% mörk, okänd, materia, och 70% mörk, ännu okändare, energi.

Så svaret är alltså – allt och ingenting!